Hälsning från Amerikat

Hej, alla glada klasskamrater. Tänkte bara skicka en liten hälsning härifrån Washington där den amerikanska befolkningen spänt följer valet i Sverige.

Nja, kanske inte ändå, men det var faktiskt otroligt nog en artikel i the Economist idag som handlar om det stundande valet. Tänkte att ni där hemma kanske är intresserade av vad som skrivs här borta i Amerikat:

http://www.economist.com/world/europe/displaystory.cfm?story_id=7880173#top

Vi satt några stycken igår kväll och tittade på partiledardebatten mellan Persson och Reinfeldt i efterhand på tv4:as webb och även om de båda är mycket duktiga talare så tycker nog jag att Reinfeldt avgick med segern. Person är en bättre retoriker än Reinfeldt, men tyvärr så var många av hans svar ganska undflyende och det var svårt att få ett grepp om vad Socilademokraterna egentligen tänker göra för att ändra på de problem som uppenbarligen finns i Sverige, tex arbetslöseheten. Om någon är av en annan åsikt ser jag fram emot att läsa kommande inlägg ;)

För övrigt så har jag precis börjat skolan nu i veckan och jag har ännu inte lyckats bestämma mig för om det kommer att bli ett bra år, eller inte. Har redan skaffat gymkort såklart, men inte varit ute på stan och svängt mina lurviga än.

Jag bor i en alldeles för dyr lägenhet med tre andra tjejer i ett lugnt område som heter Arlington sydväst om själva statskärnan. Egentligen ligger Arlington på fel sida om Potomac River för att räknas till Washington, DC, pga att delstaten Virginia vägrade ge upp land till huvudstaden, men om man bortser från teknikaliteterna så räknas även denna del till Washington.

Jag bor i princip granne med Pentagon och hade till en början för avsikt att ducka och söka skydd varje gång jag såg ett lågtflygande plan. Men det visade sig vara ganska opraktiskt då planen lyfter och landar inte långt härifrån på Ronald Reagan Airport.

Har ännu inget direkt spännande att rapportera härifrån, som tredje statsmaktens egen Washingtonkorre, mer än att tv-säsongen just har börjat och att jag nyss såg ett väldigt spännande avsnitt av dramaserien Nip/Tuck. Vädret verkar hålla i sig, trots att en mindre storm förde med sig kalla vindar och skyfall över helgen är temperaturen åter uppe i svettiga 28 grader.

Och toppnyheten på allas läppar den senaste veckan har varit tv-profilen Katie Courics premiär som första kvinnliga nyhetsankare för CBS Evening News. Premiären har byggts upp med nedräkning i alla amerikanska medier under de senaste veckorna. Och i tisdags var det äntligen dags...

Självklart hade det inte spelat någon roll om stackars Katie hade varit alla tiders nyhetsankare, vem som helst kunde ändå räkna ut att hon skulle sågas i alla medier följande morgon. Och sågningen kom, eller snarare slakten. I The Washington Posts kulturdel Style angrep de inte bara Katies bristande förmåga att läsa texten på promten, signalera när hon bytte ämne eller det faktum att hon knäppt kavajen så att hon såg tjockare ut än vad hon är. Nej, här sågades hela programmets upplägg: alltifrån det bristande nyhetsutbudet denna dag, till gäster, reportrar och inslag i programmet. Jo jag tackar! Tur att den svenska tv-publiken, än så länge åtminstonne, är lite mer förlåtande än så...