I väntan på mer "fakta" i romansen (eller var det bara ett one night-stand?) mellan Kungen-Brost:
Vad tycker ni om Elit-grejen? Rätt av Mustafa Can att skriva om det eller inte?
Jag tycker inte att det är varken upprörande eller förvånande att kändisarna - som vilka andra människor som helst - hänger sig åt elakt skvaller i slutna sällskap. Det som är riktigt illa är att journalisterna umgås virtuellt tätt med personerna de ska granska. Den som undrat varför Alexander Bard fått så mycket mediautrymme (som debattnisse exempelvis), får förklaringen här.
I senaste Journalisten uttalade sig ett flertal journalister om det hemska i Fichtelius middagar med Persson, och alla sa att de själva knappt skulle ta en kaffe med några makthavare. Nu var det visserligen inga av de journalisterna som vad jag vet finns på Elit-listan, men jag kan tänka mig att många Elit-medlemmarna inte sett sitt plaskande i samma skvallerpool som olämpligt. Just för att det skedde på nätet, säkert.
Sen spelar det liksom ingen roll om det pågår hatkampanjer journalister emellan på nätet. Alla får ändå vad de förtjänar så småningom, som min pappa brukar säga.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
Undrar just vad som står att läsa i elit-listorna om Johannes Brost och kungen?
Jag är mest bitter över att jag inte får vara med på Elit-listan.
Vår blogg får ta upp kampen.
/M
Hmmm, är inte den här Mustafa Can-krönikan och Elitlistan ett bra exempel på hur medievärlden börjat breda ut sig och tycka att det viktigaste är just dem själva?! Att vi liksom börjar bli nån slags undergrupp i stora familjen kändisar.
Jag är så grymt less på att, för att ta ETT exempel, SVT bjuder in journalister till sin morgonsoffa för nöjes-/sportspaningar. På den senaste tiden har fler och fler samtalsämnen varit jätteintressanta för mig - men bara för att jag är journalist. Jag tror inte att min mamma eller syster skulle tycka att det var lika kul.
Alltså: den här Elit-listan känns grymt navelskådande och kultur-/medie-/kändisintern. Är det nån fler än Mustafa Can som bryr sig om vad Alexander Bard och Fredrik Virtanen läser för mailinglista? Och ännu mindre, vad som står däri?
Jag tror inte det. Jag tvivlar också på att den skulle ha så mycket makt som Can säger.
Eller jag vet inte. Mitt resonemang kanske inte alls har med Elitlistan att göra, men jag känner mig bara arg på att journalister så ofta intervjuar journalister, som ska vara några slags experter och tyckare. Alltså, att journalister slösar en massa tittartid/lyssnartid/läsartid med att interna med varandra. Bort med det!
Förresten, Alexander Bard kanske är hovets utsände i kampen mot Johannes Brost och andra knugfrillor? Han verkar ju vara navet i ondskans hjul...
Ja, vad ska man säga. Att snacka skit om andra människor är kanske inte särskilt trevligt men heller inte kriminellt. Problemet är väl att journalister vänslas med makthavare av olika slag. Jag tycker att det hänger ihop med Sandras resonemang ovan.
Men sen tycker jag att det är lite roligt med ett tyskt Ü i rubriken. Det ger rimliga associationer. för visst luktar det sur fisk och fascism om alexander bard.
Men vad tror ni om über- som 2006 års löpsedelsprefix? När Expressen säger att suffixet -chock är ute, vad ersätter ersätta med?
über som kvällspressprefix är självklart nästa grej. I takt med att andra ord devalveras måste det ju till ytterligare led för att visa hur viktig händelsen/icke-händelsen/dokustjärnan för dagen är.
När folk inte längre höjer på ögonbrynen för en tuttkupp eller nakenchock, måste det alltså till en übertuttkupp eller übernakenchock för att kioskerna ska vältas.
Eller för att särskilja alla dessa dokumänniskor. Nästa gång Big Brother har en deltagare som heter Linda får hon bli überbigbrother-linda. Och nästa gång en galen norrländsk pilsnermagad exhibitionist som heter Jan ska charma/chocka tv-publiken får han, för tiydlighetens skull, heta übernaken-Janne.
Det blir så mycket tydligare så.
Über is the new chock!
Och jag gillar det. Tyskan har stått i skamvrån länge nog. Dags att vi erkänner vilket språk som egentligen är hårdast på planeten.
För ett år sen, eller om det var två eller tre, såg jag ett program om ostalgi, nostalgin för det gamla Östtyskland. Det hade blivit hippt att vara vara östtysk på nytt och de hippa magasinen i Usa hypade trenden bland annat genom att använda tyska ord och prefix, som t ex über. Tror dock inte att über tog sig hela vägen till löpsedlarna, men där kan ju tredje statsmakten bli pionjärerna.
California über alles, som Dead Kennedys sjunger.
Undrar om jag kan använda mitt redaktörsskap och ändra namnet på tidningen till PC für alle.
..eller kanske PC über alles?
Det ger visserligen nazivibbar, men det låter ju ascoolt.
På tal om nazivibbar så har en butik mitt över riksdagen "total utrensning"
Skicka en kommentar